på ett av mina favoritforum för feministiska diskussioner har det nyligen varit en ganska het debatt kring häxkonst och paganistiska/"new age" religioner, specifikt kring hurvida de är bra eller dåliga för kvinnor som grupp och ifall de är feministiska eller ej. jag kallar det debatt men egentligen var tråden ganska uteslutande fylld av kvinnor som argumenterade för varför paganism var dåligt för kvinnokampen. som en extremt radikal radikalfeminist och som någon som stundvis ägnar mig åt ockultism och trolldom så är det ett väldigt intressant ämne. följande är jag som försöker reda ut mina tankar lite och kanske till och med komma till någon slutsats. :O
för att ge lite historisk kontext till det här med kvinnor och häxkonst tänkte jag börja med att skriva lite om häxprocesserna som pågick typ 1400-1600. under häxprocesserna så blev en massa människor (främst kvinnor) anklagades för att vara häxor. blev man anklagad för att vara en häxa kunde man bli hängd, brännas levande, eller bli utvisad från sin stad (ungefär 60000 avrättades totalt). en del av varför häxprocesserna började var för att katolska kyrkan ville utnyttja tron som folket hade på häxor för att sprida sin religion ("vi kommer skydda er från de onda häxorna häng med oss!!!!"). en annan del av det är att det hade en viktig roll för det tidiga kapitalismen och dåtidens patriarkat, nämligen att det begränsade kvinnor till att (bara) hålla på med reproduktion. kvinnor som tex ville lära sig om naturen och medicin ansågs liksom suspekta. denna rollen av häxprocesserna blir också tydlig när man ser på vilka brott häxorna ofta anklagades för (orsaka impotens, mörda barn, stjäla mäns penisar… ).
häxkonst är fortfarande onekligen en väldigt könad praktik, och av detta följer både bra och dåliga sidor. något som mina forumfeminister tog upp mycket var den nya internethäxkonsten som sprids mycket på tumblr och tiktok, där man snackar mycket om att hitta sin "divine feminine" energi, vilket i praktiken ofta innefattar att man ska följa traditionella könsroller för kvinnor: man ska vara tystlåten, submissive, vacker och omhändertagande. inte särskilt progressivt, inte särskilt feministiskt heller. det verkar även finnas en tanke om att män inte kan eller bör ägna sig åt häxkonst för att de är för vetenskapliga av sig. att koppla ihop kvinnor med magiskt tänkande och naivitet och män med fakta och logik har såklart också en del problematiska följder. generellt finns det en hel del särartsfeminism bland tiktok-häxorna. (=dåligt)
men som jag innan nämnde tycker jag att det även finns positiva aspekter av den könade häxkonsten. många traditionella häxeriaktiga kvinno-religioner uppmanar till kvinnoseparatism, vissa går så långt som att aldrig släppa in män i sina hem. separatism är en kraftfull feministiskt praktik, inom ett patriarkat så är det viktigt att kvinnor får möjlighet att diskutera sin situation utan att mötas av skepticism eller härskartekniker, det kan det vara väldigt skönt att få en paus från snubbar för ett tag. det kan också användas som strejk-taktik (läs mer här https://english.elpais.com/international/2023-04-01/no-dates-no-sex-no-weddings-no-kids-korean-women-are-standing-up-to-asian-machismo.html). det finns också mycket uppmaningar till att ta hand om sig själv, både fysiskt och mentalt, och det lär en att man är värd att försvara: kolla i vilken modern magiblogg som helst så kommer du troligen hitta steg för steg beskrivningar på hur man kan förbanna eller förhäxa någon som gjort en ont. finns dock en baksida av även detta, om man lägger ner energi på att förhäxa en snubbe är risken att man känner sig "klar" och då inte försöker lika mycket att på andra sätt ge honom konsekvenser. den effekten måste dock kanske inte alltid vara helt negativ, kan själv säga att om jag inte kunnat ta ut min frustration mot en viss grabb genom häxkonst hade risken varit betydligt högre för att jag skulle göra något mer drastiskt (vilket hade kunnat sluta dåligt även för mig). när man förbannar sin förövare så validerar man sina egna känslor för sig själv och man får chans att verkligen känna sina känslor och få utlopp för de på ett (för en själv) oskadligt sätt (om man då inte tror på förbannelser alltid kommer tillbaka till den som utfärdar de). oavsett om man tror på häxkonstens "kraft" kan det alltså vara terapeutiskt.
det finns också något fint i att utöva en tradition som gått i arv bland kvinnor över tusentals år. en blir på ett sätt kopplad till miljoner historiska kvinnor, man blir del av något som i generationer fått kvinnor att känna sig lite mer i kontroll, lite mer kraftfulla.
avslutningsvis så har jag alltså inte riktigt kommit fram till om jag tror häxkonst generellt är bra eller dåligt för kvinnokampen. som det ser ut nu skulle jag säga att det är både och. jag kommer nog i alla fall personligen fortsätta som jag gjort när det kommer till spiritualism. med den existentiella dödsångest jag haft på senaste så är det ganska skönt att tänka att mitt medvetande kanske finns kvar på något sätt efter min död, även om det inte är det jag skulle säga är det troligaste att ske, så är det liksom en tröstande tanke.
⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝⚝
